Bakgrund

Västerås bostadsområden är relativt olika vad avser befolkningens utbildning, bakgrund, boendeformer och ekonomi. På samma sätt har skolor och förskolor skilda elevunderlag och olika förutsättningar. Främst på de västra stadsdelarna var, och är, andelen barn och elever som har invandrarbakgrund och föräldrar med låg utbildningsnivå kraftigt överrepresenterade. Trots generella satsningar genom omfördelning av resurser och ett hårt arbete av personalen i verksamheterna nådde man på många håll lägre resultat och fick kämpa med en låg attraktivitet och vikande barn- och elevunderlag. I ett längre tidsperspektiv kunde man se uppenbara risker att förutsättningarna ytterligare polariserades i en negativ spiral mot en segregerad förskola och skola.

Utgångspunkten i skollagen är att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig skola. Det finns en väsentlig risk att detta inte kan uppfyllas om trenden fortsätter. Forskningen och den internationella debatten beskriver förmågan att kunna kommunicera på sitt modersmål som en absolut grund i individens baskompetens och som en förutsättning för allt framgångsrikt lärande. I Sverige har Malmö varit en föregångare och visat goda resultat genom satsningar på modersmålsundervisning, undervisning i andra ämnen på elevernas modersmål och studiehandledning. Här i Västerås behövdes en förstärkning av denna typ av satsningar.

En stärkt samverkan mellan skola/förskola och hem är ett kraftfullt verktyg för en hög måluppfyllelse. En rad exempel finns från mångfaldsskolor både i Sverige och utomlands som visar att ett negativt läge kan vändas genom en samsyn och i de fall det behövs, ett stöd i föräldraskapet. En rad undersökningar visar att skolproblematik ofta kan härledas ur elevens totala livssituation. Ett exempel på detta är de som undersökningar Håkan Edlund utfört för Västerås stads räkning,

Barns och ungdomars egen kraft och stolthet för verksamheten är avgörande. Att få vara medskapare i aktiviteter och uttrycksformer som man brinner för och är engagerad i skapar kraftfulla ringar på vattnet. Att som många mångfaldskolor i storstadsområdena möjliggöra elevernas idéer och tankar med skolan som utgångspunkt skapar stolthet och sammanhang.

Allt detta lade grunden till IDA projektet. Verksamheten kom igång genom en gemensam satsning från barn- och ungdomsnämnden, individ och familjenämnden samt kultur- och fritidsnämnden på fyra förskolor och sex skolor inom områdena inkludering, delaktighet och aktivitet. Satsningen skulle pågå i tre år med start hösten 2006. Projektets målsättning var att höja studieresultaten och attraktiviteten på dessa skolor/förskolor, att stödja familjer med svagare förutsättningar i föräldraskapet samt att öka möjligheterna för personer med en annan etnisk och kulturell bakgrund att arbeta i skolor och förskolor. För att nå målen skulle arbetet utgå från tre insatsområden av strategisk natur som skulle hållas ihop för att nå slagkraft. Dessa tre insatsområden var modersmål/språk och kommunikation, familjestöd samt passion/kultur och idrott.

Projektet skulle ha ett långsiktigt perspektiv. Målsättningen var att under projekttiden arbeta fram nya arbetssätt, metoder och samarbetsmodeller som möjliggjorde en varaktighet efter projekttidens slut. Erfarenheter från satsningen skulle också spridas till andra skolor/förskolor både i Västerås och i hela Sverige som en bra förebild. Genom att samarbeta över gränserna och involvera fler aktörer för att nå målen skulle alla involverade fokusera på en positiv utveckling på just sin förskola/skola.